Ann lagar och berättar

Utvalt

Jag som startar den här bloggen är ingenjör till yrket, numera pensionerad, och bosatt i Göteborg. Jag föddes i Norrbotten men har bott större delen av mitt vuxna liv i Skåne. Till Göteborg kom jag på grund av mitt arbete, först som veckopendlande konsult men jag trivdes så bra att jag bestämde mig för att bli bofast på Västkusten. Sedan 2005 har jag min fasta bostad i nordöstra Göteborg.

Frosseri med fördröjning

Att frossa i säsongens frukter och bär tillhör livets glädjeämnen (åtminstone för mig!) men i pandemins och karantänens tidevarv är det inte lätt att spontant slinka in i matbutiken och låta sig frestas av lockande erbjudanden. När jag handlar med hemleverans varje eller var annan vecka är framförhållning ett måste, det gäller att hitta varor som inte blir för gamla innan jag hinner äta upp dem. Just nu ingår glädjande nog vattenmelon i säsongens utbud, en hel sådan håller ett tag och kan även frysas in i bitar till senare bruk.

OBS! Varning! En riktigt varm dag för några veckor sedan såg jag på TV en barnsjuksköterska prata om hur viktigt det är att barn får i sig vätska. Hon rekommenderade att göra isglass genom att frysa in bitar av vattenmelon. Nyfiken som jag är testade jag, frös in små bitar formade som trekanter men när jag tog fram en bit och smakade på den fastnade den på tungan! Jag blev överraskad och lite rädd, varken vanlig isglass eller en isbit är så kall i munnen, så låt bitarna tina en stund innan barnen får dem.

När det var dags att beställa varor i början av den här veckan tog jag med en hel vattenmelon. Sparsamhet kan leda till frosseri, eftersom det var länge sedan jag handlade såg jag verkligen fram emot att få frossa i den saftiga sötsaken. Matleveransen kom, jag släppte in chauffören genom porten och hörde hur hon bar upp mina kassar för att ställa dem utanför lägenhetsdörren. Men så hörde jag även några märkliga kraftiga dunsar, jag tänkte att det var en kärra som fallit omkull men det var det inte. Det var min vattenmelon som dunsade nerför trapporna och landade i sprucket skick på vilplanet. Kassen med grönsaker hade förvarats så att den var full med kondens, botten brast och ut försvann min melon, så blev det med det frosseriet.

Skam den som ger sig, jag behövde beställa mer mat men från en annan leverantör (precis som med fysiska butiker har nätbutikerna lite olika sortiment). Här var det extrapris på melon, inte mig emot, jag beställde en hel. När varorna var på väg och jag fick meddelandet ”vi har packat dina varor med förändring” blev jag lite orolig för min melon men det var inte så illa som jag befarade. Den melon jag beställt hade en åsatt vikt på fyra kilo men den jag fick vägde bara tre kilo. Mitt enpersoners hushåll kan acceptera den förändringen. Och nu blev det äntligen frosseri!

 

Kan det bli tjatigt med bananer?

Tipsen på hur övermogna bananer kan tas om hand är många, bananpannkakor har jag skrivit om här i bloggen tidigare, recept på banankaka har jag i min bakbok och här kommer ytterligare ett sätt. Jag kommer tyvärr inte ihåg var jag fått receptet från men det passade bra en gång när jag hade både gräddfil och övermogna bananer att ta hand om.

Har inte testat att göra yoghurtglass än fast jag vet att den är populär men den här blandningen med gräddfil i stället för yoghurt blev över förväntan. Jag får nog testa vidare även med yoghurt, fast kanske med annat än bananer…

Bananparfait

ca 8 portioner

  • 2 väl mogna bananer
  • 3 äggulor
  • 1/2 dl florsocker
  • 3 dl gräddfil
  • 2 tsk kanel
  1. Vispa äggulorna med florsockret.
  2. Mosa bananerna med kanelen.
  3. Rör upp gräddfilen så den blir jämn och blanda i äggsmeten och bananerna.
  4. Klä en bakform, ca 1 1/2 liter med folie, eller använd portionsformar.
  5. Häll smeten i formen och frys i ca 1 timme, ta ut och rör om.
  6. Frys vidare 4–5 timmar eller till nästa dag.
  7. Ta ut formen 20-30 minuter före servering.

Jag återvinner creme fraiche-burkar som portionsformar. Innan jag stjälper upp glassen doppar jag burken hastigt i varmt vatten, då släpper den lätt.

 

Kalvdans för kreaturslösa, råmjölkspannkaka och kär rätt kan ha många namn

Kalvdans liten

Min TV använder jag ibland som nyhetsmedia, ibland som förströelse och ibland får den bara vara igång som en ljudkuliss om det inte är något intressant på radion. En kväll nyligen slötittade jag på ett matlagningsprogram, ”Halv åtta hos mig” på TV4. När de började prata om kalvdans spetsade jag öronen, jag som både själv har växt upp på landet och låtit mina barn göra detsamma, jag var dock inte riktigt enig med vad matlagarna i programmet sade. Kalvdans görs på råmjölk, det vill säga den första mjölken som kon producerar efter att hon fått en kalv. Kvällens kock lagade sin kalvdans på mjölk från en fjällko och var noga med att påpeka att hon använde det första målet efter kalvningen. Själv brukar jag låta kalven få det första målet och göra kalvdansen av andra eller tredje målet, den blir bra ändå.

En av de gästande matlagarna kommenterade anrättningen med ”I Tidaholm kallar vi det råmjölkspannkaka”. Jag vet att många anser att kalvdans och råmjölkspannkaka är samma sak men jag håller inte med där heller. Från min barndom minns jag vilken lycka det var när min mamma fick bud från grannen att det fanns råmjölk att hämta. Hon lagade råmjölkspannkaka på en långpanna i ugnen, det behövdes inga ägg, bara vispa i mjöl i råmjölken. Den blev som en vanlig ugnspannkaka fast mycket godare!

Efter att ha sett TV-programmet började jag längta efter lite kalvdans som efterrätt. I min kokbok har jag med en del recept från livet på landet, bland annat både äkta och falsk kalvdans. Den falska görs med ägg och torrmjölk, i mitt krisskafferi hade jag passande nog en påse torrmjölk till en liter, den kom väl till pass. Torrmjölken har många fördelar, den väger inte mycket innan vattnet blandats i och den går att använda till exempel till chokladmjölk.  Det går också att bra att baka med den. Och som sagt, den fungerar bra till kalvdans när det behövs extra protein.

Jag utgick från receptet på kalvdans för kreaturslösa, ändrade proportionerna något för att passa storleken på den påse torrmjölk jag hade och gjorde puddingen i portionsformar. En åt jag direkt, en sparade jag i kylen till en annan dag och två frös jag in till senare.

Falsk kalvdans

4 portioner

  • 4 1/2 dl mjölk
  • 2 ägg
  • 1/2 tsk salt
  • 1 pkt torrmjölk (till 1 liter)

Till smaksättning:

  • 1 tsk mald kanel
  • ev 1 msk socker

Sockret kan uteslutas men jag tycker det behövs för att kalvdansen ska smaka mer ”äkta”.

  1. Värm ugnen till 175 grader.
  2. Lös upp torrmjölken i hälften av mjölken (vispa!), låt stå en stund.
  3. Vispa äggen lätt.
  4. Häll i torrmjölksblandningen, resten av mjölken, salt, kanel och ev socker.
  5. Häll blandningen i smorda portionsformar. Grädda i 175 graders värme till dess att kalvdansen stelnat, 30 – 40 min.
  6. Njut kalvdansen ljummen med iskall vispgrädde och sylt. För min del serverar jag gärna saftsås till, varm eller kall.

I dag är det paltens dag

Egentligen hade jag tänkt laga och äta något annat men när jag läste tidningen i morse såg jag att idag (den 13 juli) är det paltdagen, det kunde jag inte motstå. Jag gjorde en liten mängd palt utan fläsk på enklast möjliga sätt, det en av mina kusiner kallar skedpalt. Ett paket bacon hade jag i frysen det fick efter en tur i stekpannan bli tillbehör.

Skedpalt

2-3 portioner

  • 1/2 kg potatis
  • ca 3 dl vetemjöl
  • 1 tsk salt

Till kokning:

  • rikligt med kokande saltat (1 msk/liter) vatten i en stor gryta
  1. Skala potatisen och kör den i matberedare (eller riv den på rivjärn). Om den är mycket vattning krama ur en del av vattnet (ju mer mjöl som binds ju hårdare palt).
  2. Tillsätt salt och vetemjöl (lite i taget). Smeten ska vara ganska lös men hålla ihop när den formas.
  3. Klicka ut smeten med sked till paltar (ungefär som en tennisboll i storlek) direkt i det kokande vattnet.
  4. Koka med locket på glänt ca 1 tim.
  5. Servera palten med smör och/eller lingonsylt, eventuellt med bacon till.

 

Midsommar, rabarber och flyttstädning

För mig har alltid rabarber hört midsommaren till, jag brukar berätta om hur jag i min barndom kunde bli bjuden på rabarberpaj tre dagar på rad hos olika släktingar. Jag fortsätter traditionen, visserligen har jag sedan min flytt till södra Sverige vant mig att äta jordgubbar efter sillen och nypotatisen men någon gång under midsommarhelgen vill jag ha rabarber. Under pandemin har jag varken tillgång till egen odling, generösa grannar eller torghandel men när jag letat ett tag bland matleverantörerna som erbjuder hemkörning hittade jag en som inte tog ockerpris för rabarbern, jag slog till och köpte ett drygt kilo.

Jag försöker inte bara minska matförråden i kyl och skafferi, försöker också städa ut annat (fast det går trögt!) för att minska ett framtida flyttlass. Bland mina bakformar hade jag fem små engångsformar till paj. De var nog tänkta till matpajer för en, till efterrättspajer rymmer de två portioner men det tyckte jag inte gjorde något, jag bestämde mig för att använda dem, två portioner äter jag lätt över midsommar och resten går att frysa in till senare.

Jag hade kunnat använda vilket recept som helst på en paj med deg i botten (pajformarna var inte täta), jag valde det här för 10 portioner. Jag gjorde en matematisk beräkning av formarnas yta, kom fram till att det skulle bli utmärkt att dela upp receptet till fem mindre pajer. Det blev gott och bra, passar min midsommarmeny, men det blev onödigt mycket deg, även om den var spröd och god, och lite snålt med fyllning. Skulle jag göra om det skulle jag dela upp degen i sex formar och öka mängden rabarber. Fast det lär inte inträffa på länge, nu har jag inte fler formar av den sorten att rensa ut 😊. Här följer receptet till en stor form.

Rabarberpaj

ca 10 portioner

  • Deg:
  • 225 g smör
  • 5 dl vetemjöl
  • 1 1/2 dl socker
  • 1/2 msk bakpulver
  • 1 krm salt

 

  • Fyllning:
  • ca 400 gram rabarber
  • 1/2 dl socker
  • 2 msk vaniljsocker
  • 1 msk potatismjöl
  1. Sätt ugnen på 225°C.
  2. Smält smöret och låt det svalna.
  3. Blanda mjöl, socker, bakpulver och salt. Tillsätt smöret och arbeta ihop till en lös deg.
  4. Tryck ut degen i en pajform, cirka 30 cm i diameter.
  5. Skär rabarbern i bitar på ca 1 cm.
  6. Rör ihop socker, vaniljsocker och potatismjöl. Lägg i rabarbern och blanda runt så blandningen fördelar sig runt rabarbern.
  7. Bred ut rabarbern jämnt över formen.
  8. Grädda mitt i ugnen ca 20 minuter.

 

Restfri middagsmat

Vi hör det dagligen, vi ska minska matsvinnet, ta vara på rester och inte kasta mat som går att äta. För mig som växte upp på landet i mitten av förra seklet är det självklart att ta tillvara så mycket som möjligt av det djur och natur producerar men jag har ibland betraktats som snål och omodern. Vi ska naturligtvis unna oss de allra bästa bitarna, det har vi råd till, eller hur? Tiderna ändras, numera är vi många som tänker på matsvinnet och det är inget som är svårt, kräver bara lite tankeverksamhet, rester från en rätt blir stomme i en annan.

Det finns ett amerikanskt uttryck, ”planned leftovers” som jag ofta refererar till, det innebär att när vi ändå lägger tid i köket kan vi planera att laga mer än vad som går åt för stunden och använda det som blir över en annan dag. När jag kokar potatis till exempel kokar jag mer än vad som går åt, av den överblivna potatisen gör jag kanske potatissallad nästa dag, eller stekt potatis, eller potatisplättar eller något annat.

I mitt arbete som konsult har det alltid varit lika spännande med nya uppdrag, att lära känna nya miljöer, nya kollegor och nya kulturella koder på arbetsplatserna. Vid ett tillfälle för 14–15 år sedan, pratade jag vid kaffebordet just om ”planned leftovers”. En av mina nya kollegor var snabb med sin kommentar: ”Min man och jag äter aldrig rester!” Ridå.

Det är förstås inte alltid jag har tid och lust att laga mat i stor skala. Här är en snabb potatisrätt jag lagar ibland, den görs portionsvis på någon minut i mikron, helt utan rester! Med de ingredienser jag använt blir den glutenfri, den kan även göras laktosfri eller helt vegansk beroende på vilken mjölk som används. Och det blir gott!

Enkel potatisgratäng

1 portion

  • 2-3 potatisar eller så många som kommer att gå åt
  • 1 liten gul lök
  • 1/2 dl mjölk, laktosfri om det behövs, eller någon växtbaserad variant.
  • en klick smör eller annat matfett
  • 1 krm vitlökspulver
  • salt, svartpeppar, malen muskotnöt
  1. Skala potatisen och skiva den tunt.
  2. Skala löken, skär även den i tunna skivor.
  3. Lägg ett tunt lager potatis i botten på en form som tål värme.
  4. Täck potatisen med ett tunt lager lök.
  5. Fortsätt att varva potatis och lök, krydda lätt mellan varven. Avsluta med potatis på toppen.
  6. Häll över vätskan och klicka lite matfett över potatisen.
  7. Grädda på högsta effekt i ca 5 minuter.
  8. Prova med en sticka att potatisen är mjuk (mikrovågsugnar är olika!). Fortsätt att grädda på halv effekt ytterligare någon minut om det behövs.

…och så var det receptet på marängerna…

Kikärtsmaränger nyare mindre

Kikärtsmaränger

ca 40 st

  • 1 dl spad från konserverade kikärter
  • 1 krm ättikssprit
  • 1 1/2 dl strösocker
  • 1 tsk vaniljsocker

 

  1. Värm ugnen till 100 grader.
  2. Klä en plåt med bakplåtspapper.
  3. Lägg kikärtsspad, ättika och vaniljsocker i en skål och vispa till riktigt hårt skum.
  4. Tillsätt sockret, lite i taget och fortsätt vispa till en fast maräng.
  5. Spritsa eller klicka ut små maränger på plåten.
  6. Grädda mitt i ugnen i ca 1 1/2 timme.
  7. Stäng av värmen och låt marängerna stå kvar och kallna i ugnen.
  8. Förvara marängerna lufttätt och torrt.

 

Nya recept och nya experiment

När pandemin blev ett faktum och det blev aktuellt med karantän och isolering (åtminstone för de som är i min ålder) tänkte jag att det kanske skulle bli svårt med mat, att jag skulle få leva på konserver och torrvaror. I stället blev det nästan tvärt om, jag handlar på nätet med hemleverans, visserligen måste jag planera mina inköp någon dag i förväg men jag tror inte jag någonsin haft så full kyl och frys som nu. I och med att jag inte kan spontanköpa det jag saknar passar jag på att ta hem mat ”för säkerhets skull”. Och så passar jag på att prova nya recept och råvaror när jag har tid till det. Mina klipp- och anteckningsböcker är fulla med recept på sådant jag ska prova ”se’n”, och ”se’n” kan mycket väl vara nu. Som receptet på veganska maränger av kikärtsspad jag provade för ett tag sedan, det hade legat och väntat länge. Helt äggfria, men så goda, fungerar bra i marängsviss eller bara som en söt godbit till kaffet. För att få tillgång till spad att göra maränger av behövde jag förstås använda en förpackning kikärter. Ett paket mjuka tortillas fanns i skafferiet, det fick bli vegetariska (inte veganska eftersom jag använde crème fraiche i fyllningen) enchiladas. Receptet är för fyra men jag halverade det, det räckte till två gånger till mig

Vegetarisk enchilada mindre

Vegetariska enchiladas

4 portioner

  • 2 stora eller 4 små lökar
  • 2 förpackningar konserverade kikärter (ca 400 gram/st)
  • 1 burk konserverade majskorn (300 – 400 gram)
  • 2 dl crème fraiche
  • 1 tsk salt
  • 1/2 tsk svartpeppar
  • 1/2 tsk chiliflakes
  • olivolja till stekning
  • 8 medelstora tortillabröd
  • riven ost
  1. Värm ugnen till 225
  2. Sila från spadet från kikärterna och spara det till senare.
  3. Hacka löken och fräs den sakta i lite olivolja utan att ta färg.
  4. Tillsätt kikärter och majs.
  5. Blanda i crème fraichen och låt allt bli genomvarmt.
  6. Fördela röran på tortillabröden och rulla ihop.
  7. Placera rullarna i en gratängform och täck med riven ost.
  8. Gratinera mitt i ugnen cirka 10 minuter tills osten smält och börjat få färg.

Bananer – bättre med stigande ålder

I min sociala distansering fungerar det utmärkt att beställa mat med hemleverans men jag försöker att handla med framförhållning, max en leverans i veckan gärna var annan. Det jag saknar mest är att spontanhandla frukt och grönsaker, jag frossar de första dagarna när jag fått hem varor men sedan får jag nöja mig med sådant som har lång hållbarhet. Vitkålssallad är gott, rårivna morötter också, men ibland längtar jag efter en saftig tomat eller några salladsblad. Det är likadant med frukten, den mesta är färskvara, inte lönt köpa mängder och tro den ska hålla sig fin i två veckor. Köper jag till exempel en klase bananer hinner jag inte äta upp dem innan de blir övermogna och behöver tas om hand på något sätt. Just bananer är inget större problem, det fungerar bra att frysa in dem skivade eller mosade för att använda senare (men det är ju så gott att skiva ner en färsk banan i frukostfilen…).

I dag använde jag en banan med i det närmaste enfärgat brunt skal direkt utan omväg via frysen. Jag åt en lyxig frukost med bananpannkakor, jag hade inga bär i frysen så det fick bli hallonsylt som tillbehör, mums! För att bananpannkakorna ska bli bra behöver bananerna vara väl mogna, jag har försökt använda exemplar med fina gulgröna skal men de innehåller för mycket stärkelse, pannkakorna fastnar i pannan och går inte att vända (alltid något som blir bättre med åldern). Det går däremot bra att göra pannkakor av bananer som varit frysta. Färdiga pannkakor går också bra att frysa in.

Bananpannkakor

1 portion

  • 2 ägg
  • 1 väl mogen banan
  • ev en gnutta vaniljsocker
  • smör eller olja till stekning
  1. Mosa bananen.
  2. Vispa äggen lätt (med en gaffel).
  3. Blanda ägg och banan till en smet.
  4. Klicka ut smeten till små pannkakor i medelvarm stekpanna.
  5. Servera med bär eller sylt.

För mycket av det goda blir mera av det goda

Portion eller person – jag får det inte att gå ihop. Åtminstone inte när det gäller ris, jag kokar enligt anvisningarna på förpackningen men får alltid för mycket! Jag vet att det är skillnad på serveringsportion och vad var och en blir mätt av men det här är så att säga åt andra hållet. Kokar jag flera portioner till att göra matlådor av klarar jag att dimensionera det, till exempel om jag kokar tre portioner ris räcker det till fyra matlådor till mig, alternativt fryser jag in enbart kokt ris i burkar med min portionsstorlek. Men ibland hamnar jag i förarglig otakt. I lördags kokade jag ris till en fiskrätt, jag gjorde dubbla portioner för att ha över till en annan dag. Naturligtvis blev en liten mängd ris kvar, för lite att spara och för mycket att kasta (över huvud taget kastar jag inte mat om den inte blivit oätlig av någon anledning). Det räckte till några risplättar, med ett par skedar fruktsallad till blev det en både mättande och god liten lunchrätt. Risplättarna fungerar också bra till knaperstekt bacon eller korv, utan vaniljsocker då förstås.

Risplättar

1 portion

  • 1 ägg
  • 1 dl mjölk
  • 1/2 dl mjöl
  • kokt ris, ca 1 dl
  • ev en nypa salt
  • ev 1/2 tsk vaniljsocker om plättarna ska serveras som efterrätt
  • Smör eller olja till stekning
  1. Vispa ihop ägg, mjölk och mjöl till en smet.
  2. Blanda i riset.
  3. Klicka ut smeten till plättar i stekpanna eller plättjärn. Stek 2-3 minuter på varje sida.
  4. Servera plättarna med sött eller salt tillbehör.