Ann lagar och berättar

Utvalda

Jag som startar den här bloggen är ingenjör till yrket, numera pensionerad, och bosatt i Göteborg. Jag föddes i Norrbotten men har bott större delen av mitt vuxna liv i Skåne. Till Göteborg kom jag på grund av mitt arbete, först som veckopendlande konsult men jag trivdes så bra att jag bestämde mig för att bli bofast på Västkusten. Sedan 2005 har jag min fasta bostad i nordöstra Göteborg.

Laga god mat om krisen eller kriget kommer, går det?

mat i kris red

Jag har nyss kommit hem från månadsmöte med min pensionärsförening där vi bjöds på en intressant och informativ föreläsning om kommunens arbete med krisberedskapen i Göteborg. Föreläsningen väckte många tankar, inte bara kring vilka kriser vi måste förbereda oss för utan också kring hur samhället har nedrustats och gamla kunskaper försvunnit. Vi har alla i brevlådan fått den lilla skriften ”Om krisen eller kriget kommer” från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Broschyren är beställd av regeringen och framtagen för att hjälpa oss att förbereda oss för eventuella kriser eller krig. Inom kommunen har i flera år bedrivits informationskampanjer för att få oss att bunkra upp med förråd så vi klarar oss i 72 timmar utan el vatten och mat. När jag sedan vann en kokbok på föreningens lotteri började tankarna löpa, hur går det att få till vettiga måltider av konserver och andra hållbara produkter? Rekommendationen när det gäller mat är att välja ingredienser som går att tillaga snabbt för att spara energi, till exempel snabbpasta. Naturligtvis ska maten kunna förvaras i rumstemperatur om elen försvinner så kyl och frys slutar fungera. Den som inte har tillgång till grill eller vedspis ska helst kunna laga en hel rätt på en låga, till exempel på ett campingkök.

Jag inventerade mina recept och i pärmen för favoriter hittade jag ett med tonfisk jag tyckte var värt att testa, jag tror det är från 1970-talet men jag har nästan glömt att jag använt det. Receptet är handskrivet utan notering om källan, men eftersom jag har gjort anteckningar i det har jag tyckt det har varit värt att spara. I mitt skafferi fanns ett paket snabbris, dessutom fanns en burk tonfisk och några burkar majs. Buljongtärning och purjolök hade jag i kylen men båda klarar förvaring i rumstemperatur så de var OK att använda tyckte jag. Och visst blev det gott, jag testade rätten på en ung gäst som gav den väl godkänt. Med vissa ändringar blev receptet så här:

Ris med grönt och tonfisk

2 portioner

  • 3 dl snabbris
  • 3 dl vatten
  • 1/2 tärning fiskbuljong
  • 1 tsk curry
  • 1/2 tsk salt
  • 1 finstrimlad liten purjolök
  • 1 liten burk majs
  • 1 burk tonfisk i vatten (185 gram)
  1. Koka upp vatten, salt, curry och buljongtärning.
  2. Tillsätt ris och purjolök.
  3. Blanda i majsen och låt stå på svag värme tills riset är färdigt (ca 3 minuter).
  4. Lägg tonfisken i bitar ovanpå riset.
  5. Servera med knäckebröd.

Alla dagar är våffeldagar

I måndags var det våffeldag, det var svårt att missa. Det gick inte att öppna en tidning eller starta TV:n utan att ta del av alla recept och tips kring denna speciella dag. Naturligtvis lät jag mig påverkas att göra våfflor just i måndags men egentligen går det både lätt och snabbt att fixa till några laggar till kaffet eller som kvällsmat, synd att begränsa det till en dag om året.

Det första konkreta minnet av våfflor jag har är från ett besök hos min moster och morbror. En av mina äldre kusiner hade en pojkvän som för första gången skulle presenteras för hennes familj. Jag minns att det var ett ståhej kring besöket, det städades och pyntade i alla vrår, kanske var det viktigare att göra ett gott intryck på pojkvänner förr i tiden? Det var även ett ståhej kring vad pojkvännen skulle bjudas på men till sist bestämdes det att det skulle vara våfflor. Jag minns varken hur de lagades eller hur de smakade men jag minns särskilt hur viktigt det var att de serverades på rätt sätt, de skulle klippas i hjärtan med en sax och läggas upp snyggt på ett fat. Själv har jag nog aldrig serverat annat än hela våfflor men det vore kanske inte så dumt att servera hjärtan ibland.

Från mitt eget hem minns jag det första elektriska våffeljärnet, en stor och tung pjäs med spillkant. Det hade varken termostat eller kontrollampa så gräddandet var lite äventyrligt. Min bror och jag iakttog med stort intresse våfflans väg från smet till färdig frasighet. Först höjde den sig så den lyfte locket på våffeljärnet, sedan sjönk den ihop igen, därefter gällde det att ha fingertoppskänsla, inte lyfta locket för tidigt för då delade sig våfflan och halvorna satt fast i våffeljärnet.

Numera har jag ett lätt våffeljärn med både kontrollampa och släpp-lättbeläggning, dessutom ger det två våfflor åt gången. Jag bjöd hem två av mina vänner till en våffelträff på våffeldagen. Jag hade egentligen tänkt mig våfflor som kvällsmat, tänkte bjuda på både salt och sött som tillbehör men mina gäster ville inte komma så sent på dagen så det blev något mittemellan lunch och middag. Något annat som blev mittemellan var våffelsmeten. Jag hade stått i livsmedelsaffären framför ett berg av våffelmix och funderat på att köpa men bestämde mig till slut för att blanda själv, det är lika lätt och ingredienserna finns alltid hemma, eller hur? Fast det visade sig att jag inte hade vetemjöl. Inte en enda smula. Hur det går till att bli utan vetemjöl i mitt hushåll förstår jag inte riktigt, jag kan bara gissa. Jag hade ett paket ”finaste kärnvetemjöl med fullkorn” i skafferiet, paketen är likadana sånär som den lilla raden ”med fullkorn”, jag hade förmodligen trott att det var vanligt vetemjöl i det paketet. Nåja, nöden är uppfinningarnas moder, jag gjorde våffelsmet av fullkornsmjölet. Jag har två recept på våfflor i ”Mat med minnen” men jag valde en tredje variant som jag trodde skulle fungera bra med fullkornsmjölet, och det gjorde det.

Fullkorn

De salta tillbehören utgjordes av rökt lax, tångkaviar, hackad rödlök och crème fraiche. Som sött tillbehör blandade jag en blåbärsmousse enligt Susannes recept i TV: https://www.svt.se/recept/enkel-blabarsmousse. Det blev en ganska stor sats blåbärsmousse, allt gick inte åt men den håller sig någon dag i kylen och kan till exempel förgylla en skiva sockerkaka till kaffet.

Så här blev den justerade våffelsmeten:

Våfflor med fullkorn

5-8 laggar beroende på våffeljärn

  • 100 gram smör
  • 4 dl mjölk
  • 3 dl vetemjöl med fullkorn
  • 1 tsk bakpulver
  1. Smält smöret och låt det svalna.
  2. Blanda mjölet med bakpulvret. Tillsätt hälften av mjölken och vispa till en jämn smet.
  3. Vispa i resten av mjölken.
  4. Låt smeten stå kallt några minuter.
  5. Tillsätt det avsvalnade smöret.
  6. Värm våffeljärnet och grädda!

Ovanliga bokstäver i vanlig mat

När mitt barnbarn började intressera sig för bokstäver tyckte jag det var väldigt spännande. Han identifierade bokstäver överallt, ”där är ett T, det är min bokstav” och ”där är ett L, det är mammas bokstav”. Till hans treårsdag gjorde jag en enkel ABC-bok med bilder. Jag valde bilder han kunde känna igen eller identifiera sig med, till exempel nycklar för N och ost för O. Vissa bokstäver ställde av naturliga skäl till problem, som Q till exempel, det finns inte så många ord som börjar på den bokstaven. Det fick bli quinoa, jag köpte ett paket och kokade en portion för att kunna göra ett foto T kunde känna igen. Texten blev:

Quinoa lagar mamma ofta till hela familjen. Ibland tycker T det är gott.”

Vit Q

Det blev naturligtvis quinoa över. Jag är ingen storförbrukare av råvaran, paketet har väntat i mitt skafferi ett tag men idag kom det väl till pass. Jag behövde göra något snabbt och lätt till lunchen, med en bit lax ut frysen (tinad några timmar i rumstemperatur) och purjolök från kylen blev det denna fiskgryta, inspirerad av en liknande rätt jag sett i något sammanhang jag nu har glömt.

Fisk med quinoa2

 Fiskgryta med quinoa

4 portioner

  • 5 dl fiskbuljong
  • 1 purjolök
  • 2 dl quinoa
  • 1 påse saffran (0,5 gram)
  • 600 gram fisk i bitar, tex lax eller torsk
  • 1 tsk salt
  • 1 krm cayennepeppar

Till servering:

  • bröd
  • gröna ärter
  1. Ansa och skölj purjolöken, skiva den tunt.
  2. Koka upp fiskbuljongen.
  3. Skölj quinoan och lägg den i buljongen.
  4. Tillsätt saffran och rör om. Låt koka 7-8 minuter under lock.
  5. Tillsätt purjolök, fisk och kryddor.
  6. Fortsätt att koka under lock i ca 5 minuter.
  7. Koka upp vatten i en kastrull och lägg i ärtorna. Låt stå några minuter.
  8. Servera med bröd och ärtorna.

Passion för mat

Mässan ”Passion för mat” som pågår till och med idag har funnits några år men jag har inte besökt den tidigare trots det lockande temat ”En äkta upplevelse som inspirerar matroade hemmakockar till spännande idéer i det egna köket!”.

I år har mässan flyttat från Göteborg till Mölndal, till en ny mässhall i Åby, nära travbanan. Många parkeringsplatser för den som behöver det och en gratis shuttle-buss från Mölndals Bro. Massor med mat, massor med provsmakning, både gamla välkända produkter som olivolja och ost och för mig helt nya och spännande produkter. Bland det som var nytt för mig var odlad sötvattensfisk från Gårdsfisk. Just den fisk jag smakade på mässan var odlad i Tollarp, min gamla hem- och arbetsort, naturligtvis måste jag köpa med mig en bit rökt Clarias som fisken heter.

I handväskan har jag alltid min lilla hopfällbara ryggsäck och den kom till användning. Jag åkte hem med äppelmust, ägg och rapsolja på ryggen, förutom romansallad, billiga tomater och den rökta fisken, middagen var räddad.

Jag lagade ett gott potatismos till fisken och gjorde en kall sås av dillkrydda och crème fraiche, det blev riktigt gott! Fisken smakade inte riktigt som rökt ål men lite åt det hållet, den passade bra till potatismoset och såsen. Dagen därpå gjorde jag en lunchsallad av det som var kvar av fisken, några kokta ägg och en brödbit, det fungerade också bra.

Det här blev en lång text med mycket mat utan ett enda recept men kanske blir någon inspirerad i alla fall.

Andra chansen

På lördag ska åtta tävlande få en andra chans att ta sig till final i Melodifestivalen. Alla förtjänar en andra chans men för min del nöjer jag mig att ge ett bloggbidrag en andra chans, nämligen fransyskan jag gjorde tjälknöl av i somras.

Skam den som ger sig, efter sommarens misslyckande inhandlade jag som jag nämnt tidigare en ny vakumförpackad köttbit. Den här gången följde jag anvisningarna på förpackningen, lät köttet ligga i kylen tills ”bäst efter”-datumet passerats (det gäller att ha plats i kylen…) innan jag frös in det. I frysen fick det sedan ligga ett tag för att vänta på lämpligt tillfälle, ingen brådska i den änden av processen. För några dagar sedan inträffade ett sådant lämpligt tillfälle när jag skulle bjuda några kära gäster på söndagslunch. Och hurra! Nu blev köttet just så gott som det skulle bli!

Nu är det vinter så till en kall kötträtt kändes sommarens potatissallad inte så angelägen som tillbehör, i stället blev det ugnsstekt potatis. Jag hade – efter rekommendationer från en vän – köpt Amadine-potatis, det blev supergott! Ett behov av sås till köttet fanns, jag valde en sås med lingon.

Receptet på tjälknöl finns i ”Mat med minnen”, potatis och sås kommer här:

Ugnsstekt potatis

4 portioner

  • 1 kg potatis
  • olivolja
  • kryddsalt
  • grovmalen svartpeppar
  1. Värm ugnen till 200-225 grader.
  2. Behåll skalen på potatisen, tvätta och borsta dem noga.
  3. Ringla lite olivolja på en plåt.
  4. Dela potatisarna på längden och lägg dem med snittytan uppåt på plåten.
  5. Ringla olivolja på potatisarna och strö på kryddorna.
  6. Stek i ugnen 20-30 minuter, prova med sticka att potatisen är klar.

Eftersom tjälknölen är salt behövs inte såsen saltas.

Sås till tjälknöl

4 portioner

  • 2 dl gräddfil
  • 2 1/2 msk lingonsylt
  • 1/2 dl lingon (tinade om de varit frysta)
  • 1/2 tsk svartpeppar
  1. Blanda gräddfil och lingonsylt. Smaka av med peppar.
  2. Tillsätt lingonen.
  3. Servera till tjälknöl eller annat kallskuret kött.

Snabbmat av skinkspad

Just nu tycks det vara populärt med grön ärtsoppa, jag har sett flera recept nyligen, i TV och tidningar. Då är det kanske dags att berätta vad jag gör med det överblivna skinkspad jag har i frysen. Att laga soppa på gröna ärter är för min del en ganska ny bekantskap, jag tror det var min dotter som introducerade rätten i mitt liv. Den ”vanliga” ärtsoppan på gula ärter tillhör däremot basmaten från barndomen. För det mesta lagade min mamma den från grunden men det tar tid, de torkade ärterna ska till exempel helst blötläggas över natten, så ibland köpte hon den färdig. Ärtsoppa som färdigmat fanns redan på 1950-talet. Den var inte förpackad i uppmätt mängd som i dagens plastslang utan var inlindad i någon sorts vaxat papper och såldes i lös vikt (i kylt tillstånd är ärtsoppa rätt fast så det fungerade).

Den här gröna soppan kräver inte mycket av kocken, den går snabbt att laga och blir mycket god. Både ärterna och buljongen kan finnas i frysen och en lök brukar också finnas i något förråd. Finns inte skinkspad fungerar det naturligtvis med vilken buljong som helst. När jag lagat skinkan i folie blir spadet ganska koncentrerat, jag fryser in det i små portioner. När jag sedan ska använda det som buljong späder jag det med vatten till angenäm styrka och smak. Den som vill göra soppan vegetarisk använder förstås grönsaksbuljong. Med en ostsmörgås till blir det en utmärkt lunchrätt.

Grön ärtsoppa

4 portioner

  • 1 gul lök
  • 500 gram frysta gröna ärter
  • 7 dl buljong
  • 2 dl mager grädde (hälften vispgrädde och hälften mjölk)
  1. Skala och hacka löken
  2. Koka upp buljongen och lägg i lök och ärter.
  3. Låt soppan koka under lock i ca 5 minuter.
  4. Mixa soppan slät.
  5. Tillsätt grädde/gräddmjölk och låt soppan koka upp igen.
  6. Servera med bröd och ost.

 

Gammalt och nytt i delikat förening

När jag var barn var apelsinris efterrätten framför andra, inte bara på julen utan hela vintern när det gick att få tag på goda apelsiner. På den tiden var apelsiner mer säsongsbetonade, jag minns att vi fick göra apelsinsaft i skolköket och det måste ske i februari, vår lärare ändrade schemat så det passade fruktleveransen. Jag tycker fortfarande att apelsinris är gott och lagar det då och då. När jag vid en inventering hittade ett paket kokosgrädde i kylen (sökte egentligen efter något helt annat…) kom jag på idén att testa en vegansk variant. Enligt mig blev det gott, laga och bedöm själva!

 Apelsinris på veganskt vis

4 portioner

  • 1 liter vatten
  • 1 – 1 1/2 dl ris (grötris)
  • 4 apelsiner
  • 1 – 2 msk socker
  • 2 dl kokosgrädde
  1. Koka upp vattnet och lägg i riset. Låt grynen koka mjuka ca 20 min.
  2. Häll av kokvattnet, spola grynen i kallt vatten och låt dem rinna av väl.
  3. Skala apelsinerna, skär dem i skivor och sedan i bitar.
  4. Blanda risgryn, apelsiner och socker, låt blandningen dra en stund.
  5. Vispa kokosgrädden och blanda i.
  6. Servera rätten väl kyld.